Regional hotbedömning 2020

Bakgrund

Enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier och anvisningar kan hotade arter (risk för utrotning) bedömas globalt, per kontinent, per stat eller med hjälp av andra områdesindelningar. I Finland har man senast 2019 utfört en s.k. riksomfattande bedömning av finska statens område och följande år nationellt tillämpat en bedömning av vissa organismgrupper med en noggrannare områdesindelning. Som områdesindelning har använts skogsvegetationszoner som skräddarsytts för hotbedömning och deras 11 delområden. Bedömningen utfördes av sakkunniggrupper för ifrågavarande organismgrupper. Resultaten granskades och godkändes av en styrgrupp som leds av miljöministeriet. Resultaten från den regionala bedömningen finns på miljöförvaltningens webbplats och man kan göra sökningar i resultaten i webbtjänsten för Rödlistan.

Bedömningsprinciper

Det har inte utförts några exakta anvisningar och kriterier för den interna regionala bedömningen i Finland och bedömningen kan inte heller göras i så små områden strikt enligt IUCN:s kriterier. I bedömningen har man använt IUCN:s principer, men på ett riktgivande och nationellt sätt samt genom att utnyttja artexperternas synsätt. Ju mindre området som granskas är, desto lättare uppfylls de gränsvärden som baserar sig på kriteriernas utbrednings- eller förekomstområde eller antalet individer med fortplantningsförmåga även för de vanligaste arterna. Betydelsen av den s.k. grannverkan som grundar sig på komplettering från omgivande områden enligt IUCN: anvisningar ökar i och med att området som granskas minskar. I många fall sjunker klassen för en art som uppfyller kriterierna för rödlistning utifrån en komplettering utanför området så att arten faller bort från förteckningen över regionalt hotade arter.

I närheten av utbredningsgränsen kan arten lätt klassificeras som regionalt hotad. Om arten till exempel påträffats i ett område endast mycket nära gränsen till området och förekomsten är nära förknippad med ett enhetligt utbredningsområde i grannområdet, kan den lämnas hotad i området i fråga.

Målet är att hitta eventuella områden där arten redan har blivit hotad, även om arten inte är hotad i hela landet. Bedömningen kan användas bl.a. som hjälp vid planeringen av skyddsarbetet och prioriteringen av regionala åtgärder. Klassificeringen har inga lagstadgade konsekvenser.

Genomförande av den regionala bedömningen

Nationellt har man kommit överens om att den regionala bedömningen endast omfattar nationellt Nära hotade (NT) och Livskraftiga (LC) arter. De nationellt hotade (klasserna CR, EN, VU) eller Nationellt utdöd (RE) arternas hotstatus bedöms inte separat för varje område, eftersom de automatiskt är hotade eller försvunna i alla områden. På grund av den information som användes, organismgruppernas olikheter och begränsade resurser utfördes en regional bedömning endast för en del av organismgrupperna, dvs. mossor, kärlväxter, svampar, lavar, fjärilar och fåglar. Enligt anvisningen görs bedömningen för hela organismgruppen, inte för enskilda arter. Arterna som bedöms kan inte vara Regionalt hotade (RT) i alla sina förekomstområden, eftersom det skulle strida mot att deras nationella klass är antingen NT eller LC.

I den regionala bedömningen tillämpas klassificeringen av IUCN så att det i stället för tre hotade kategorier endast finns en kategori (RT, Regionally Threatened). Kategorierna Nära hotade (NT), Livskraftiga (LC) eller Kunskapsbrist (DD) är inte i bruk. Vid dokumentationen av bedömningen har man förutom RT även använt andra anteckningar som framför allt berättar om förekomsten av arten i området (se förklaringar).

Resultaten av den regionala hotbedömningen 2020

I resultaten av de regionalt utrotningshotade arterna presenteras endast de bedömda arter som är regionalt hotade i ett eller flera områden (RT). Sammanlagt finns det 1 256 Regionalt hotade (RT) arter.

Resultaten av bedömningen kan sökas i webbtjänst för Rödlistan. En sammanställning av alla Regionalt hotade arter med anteckningar finns på fliken Publikationer och nedladdningar på miljöförvaltningens webbplats (miljo.fi). I tabellen ingår både namnen i den så kallade Rödlistan (namnbeståndet sommaren 2018) och namnen som för närvarande används (januari 2021) i Artdatacenterns taxondatabas. Namnen på vissa arter har ändrats. Till resultatmaterialet har också fogats uppgifter om arternas primära livsmiljö (som har samlats redan i samband med den riksomfattande hotbedömningen 2019), den riksomfattande hotklassen, artens identifierare samt den organismgrupp som arten hör till. I samband med den regionala hotbedömningen samlades inga uppgifter om klassificeringskriterierna eller hoten.

Definitioner

Artspecifika märkningar som används för att dokumentera artens status i regionen

x = arter förekommer i området

RT = Regionalt hotade

RE = Regionalt utdöd

p = arter förekomst i området är osäker

– = arter förekommer inte i området

NA = arter hör inte till den art som utvärderas

Kolumnerna i resultattabellen i den regionala hotbedömningen

Eliöryhmä 1 = organismgrupp på högre nivå till vilken hör arten hör

Eliöryhmä 2 = organismgrupp på lägre nivå till vilken arten hör

Tunniste = individuell, art- eller underartsspecifik bestående sifferkod (Källa: Finlands Artdatacenters taxondatabas).

Tieteellinen nimi 2018 = ett vetenskapligt namn på arten (taxon) som användes sommaren 2018 och som motsvarar namnet som publicerades eller användes i bedömningen i Rödlistan 2019 (Källa: Finlands Artdatacenters taxondatabas, sommaren 2018)

Lajinimi suomeksi 2018 = finskspråkigt namn på arten (taxon) sommaren 2018, som delvis* motsvarar det namn som publicerats eller använts i bedömningen i Rödlistan 2019 (Källa: Finlands Artdatacenters taxondatabas, sommaren 2018)

Art på svenska 2018 = svenskspråkigt namn på arten (taxon) sommaren 2018, som delvis* motsvarar namnet som publicerades i Rödlistan 2019 eller som användes vid bedömningen (Källa: Finlands Artdatacenters taxondatabas, sommaren 2018)

Tieteellinen nimi 2021 = artens (taxonens) vetenskapliga namn i Finlands artdatacentrals taxondatabas i januari 2021; vissa arters namn har ändrats sedan Rödlistan publicerades 2019.

Lajinimi suomeksi 2021 = artens (taxonens) finska namn i Finlands Artdatacenters taxondatabas i januari 2021; vissa arters namn har ändrats sedan Rödlistan publicerades 2019.

Art på svenska 2021 = artens (taxonens) vetenskapliga namn i Finlands artdatacentrals taxondatabas i januari 2021; vissa arters namn har ändrats sedan Rödlistan publicerades 2019.

Alueet 1a-4d = de skogsväxtlighetszoner och delområden av dem som använts i den regionala hotbedömningen; beteckningar som beskriver arternas tillstånd i området (se förklaringar till beteckningarna; se kartan över områdesindelningen på sammandragssidan)

Uhanalaisuusluokka 2019 = den riksomfattande hotklassen för arten 2019 i bedömningen (endast arter i klasserna LC = livskraftig, NT = nära hotad) (Källa: Rödlistan 2019)

Ensisijainen elinympäristö = i samband med den riksomfattande hotbedömningen definieras den livsmiljö som arten i första hand använder som klassförkortning; förkortningarna har öppnats i Rödlistans förklaringar. (Källa: Rödlistan 2019 och Rödlistans webbtjänst)

Elinympäristön pääluokka = den primära livsmiljön enligt huvudklassen

M = Skogar
S = Myrmarker
V = Vatten
R = Stränder
K = Hällmarker samt sten- och blockfjält
T = Fjäll
I = Kulturmiljöer
(Källa: Modifierad enligt föregående kolumn)

*) Vid inlämning av Rödlistan har det gjorts några kompletteringar i artnamnen på finska och svenska som saknas i taxondatabasen för 2018 och i kolumnen i denna tabell.